lite så det kan vara ibland bara

Någon vid klockan sju ungefär fick jag ett samtal, fem minuter senare kastade jag mig på cykeln och stressar iväg till centralen för att hålla Johan sällskap. Han hade missat bussen efter något möte, vilket för min del var ganska turligt egentligen, att promenera runt i Uppsala och diskutera allt möjligt (med någon som är arg på samma saker som jag) var nog vad jag behövde ikväll.

 

Det är snart sommarlov, helt galet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0